Böcker

LEKSANDS IF 100 ÅR

Jag är en av författarna till ”Leksands IF 100 år – en kavalkad i ord och bild”. Boken utgiven av Idrottsförlaget AB och Leksands IF Ishockey i augusti 2019.
 
Leksands Idrottsförening bildades den 13 augusti 1919. Här berättas historien från begynnelsen med fokus på ishockeyn. Ronnie Rönnkvist har intervjuat de främsta profilerna och Lars Ingels ger en heltäckande faktabakgrund med sin unika sammanställning över de mer än 4 000 matcher som LIF hittills spelat.
 
Redaktionen har gjort nedslag i historien och blandat känt och okänt. Man har också gjort ett urval av det gångna seklets hundratusentals LIF-bilder. De bästa fotograferna har bidragit med sina bästa bilder. Här finns de minnesvärda ögonblicken dokumenterade men också den hittills mest heltäckande samlingen av lagbilder. Bläddra i denna historiska dokumentation, läs, minns tillbaka och njut.
 
Köp boken direkt från Idrottsförlaget
 
Köp boken från Leksands IF:s souvenirshop

Köp boken hos Adlibris
 
Köp boken hos Bokus
 
Läs mer om boken i Dalarnas Tidningar: ”En bibel för Leksands supportrar”
 
Läs mer om boken i Idrottens Affärer
 
Läs Idrottsforums recension

Ladda ner högupplöst omslagsbild till ”Leksands IF 100 år” (500 kb)

DE KANADENSISKA BOMBFLYGARNA OCH LEKSANDS IF

Den fascinerande berättelsen om de kanadensiska bombflygarna som spelade en hel ishockeysäsong i Dalarna under andra världskriget och bidrog till att Leksands IF blev bra på hockey. En sann historia om en osannolik säsong.

>>> For information in ENGLISH scroll down >>>
 

”Det var ett bra sätt att utkämpa krig”, beskrev en kanadensisk sergeant i Royal Canadian Air Force efteråt vintern 1944, då han tillsammans med ett tiotal landsmän spelade en ishockeysäsong i Dalarna.
 
Eftersom Kanada ingick i det brittiska imperiet hade man redan 1939 gått med i andra världskriget. 1943 fattade Storbritannien och USA ett gemensamt beslut att inleda en omfattande strategisk bomboffensiv – Operation Pointblank – mot industrianläggningar och städer i Nazityskland. Det allierade bombflyget ödelade Hamburg och sedan riktade RAF:s Bomber Command in anfallen mot huvudstaden – the Battle of Berlin. Bombkriget var grymt för de civila på marken, men det innebar också enorma risker för besättningarna i de tusentals bombplan som deltog i räderna mot Nazityskland. Flygarna hade bland de högsta förlustsiffrorna i hela andra världskriget.
 
Mellan augusti 1943 och januari 1944 lyckades fem brittiska bombflygplan med övervägande kanadensisk besättning efter stor dramatik ta sig till Sverige för att nödlanda eller krascha, efter att ha mött tyskt jaktflyg och luftvärn. Eftersom Sverige var ett neutralt land blev dessa flygare internerade enligt Haagkonventionen i väntan på utväxling.
 
Kanadensarna hamnade i Falun och när vintern kom insåg de att här kunde de ägna sig åt sin favoritsport ishockey, precis som hemma i Kanada. Några år tidigare hade ishockeyn i Dalarna tagit sina första skär och här kom ett gäng kanadensiska hockeyspelare helt oväntat neddimpande från himlen, bokstavligt talat!
 
Det blev publikrekord direkt och hockeyn fick sitt genombrott i länet. Kanadensarna spelade ett tjugotal matcher och deltog även i den allra första Dalaserien med Mora IK och Leksands IF. Redan kommande säsong gick Mora upp i högsta serien och några år senare även Leksand.
 
Så vad var det egentligen som hände den där kalla krigsvintern 1944? Vilka var flygarna, var kom de ifrån och vad hände med dem sedan? Kanadensarna var med och befriade Europa och i boken vävs krigshistorierna ihop med ishockeyns tidiga utveckling i Leksand och Dalarna.
 
Det är en spännande historia som först nu berättas, där hemska fasor på krigsskådeplatserna tack vare flera ödets nycker förvandlades till en lek på hockeyplanerna i Dalarna. En säsong som skulle bidra till att för alltid förändra livet i Leksand – i dag landets populäraste hockeyklubb.
 
År 2011 hittade dessutom den svenska kustbevakningen ett av flygplanen, en Halifax, i havet utanför Falsterbo. Fyndet har väckt stor uppmärksamhet i Kanada och 2016 påbörjades bärgning av vrakdelar från det unika bombplanet, för att den historiska flygplanstypen ska kunna rekonstrueras. Bärgningarna återupptas sommaren 2019.
 
Köp boken direkt från Idrottsförlaget
 
Köp boken från Leksands IF:s souvenirshop

Köp boken hos Adlibris
 
Köp boken hos Bokus
 
Läs mer om boken i Expressen
 
Lyssna på en intervju i Sveriges Radio P4 (efter cirka 2:01:00)
 
Hör kortversionen av radiointervjun i Sveriges Radio P4
 
Läs mer om boken på Siljan News
 
Läs mer om boksläppet på Leksands IF:s hemsida
 
Läs mer om boken i Sport i Dalarna
 
Läs mer om boken på Scandinavian Coast and Sea Centers hemsida
 
Boktips i Minnenas Journal
 
Om boken i Populär Historia
 
Om boken i tidningen Dalfolk
 
Om boken i Sportbladet
 
Om boken i Dalarnas Tidningar
 
Om boken i Norrköpings Tidningar
 
Om boken i Sveriges Olympiahistoriska Förenings tidning SOF-Bulletinen nr 2 2019
 
Recension i Svensk Flyghistorisk Tidskrift (bild, jpg)

 
Recension av kultur- och sportjournalist Magnus Sjöholm
 
Läs Idrottsforums recension
 
Rankning av årets sportböcker 2019
++++ "En okänd, fascinerande och verkligt spännande bit svensk hockeyhistoria. Som samtidigt visar sig vara den egentliga 'nedkomsten' för hockeykulturen i Leksand. Författaren ägnar även stor plats åt att beskriva Sverige under kriget samt bombningarna av Tyskland. Så pass detaljerad, och översiktlig att den absolut kan komplettera skolans historieundervisning."
 
Läs en intervju i den kanadensiska tidningen The Auroran 2019-06-06 (bild, jpg)

Boken finns även som talbok HÄR.

Högupplöst omslagsbild till "De kanadensiska bombflygarna och Leksands IF" att ladda ned:

Ladda ned här 1,6 MB

DE KANADENSISKA BOMBFLYGARNA OCH LEKSANDS IF

”A great way to fight a war”

The fascinating unknown story of the interned Canadian airmen playing a full hockey season in Sweden during World War II. The true story of an unlikely season that would contribute to forever change life in Leksand, today the most popular hockey team in Sweden.

”It was a great way to fight a war,” a sergeant of the Royal Canadian Air Force later described the winter of 1944, when he, together with a dozen compatriots, played a hockey season in Dalarna.
 
Since Canada was part of the British Empire they joined World War II as early as 1939. In 1943 Great Britain and the US made a joint decision to start a combined strategic bomber offensive – Operation Pointblank – against industrial areas and cities in Nazi Germany. Allied bombing aircraft devastated Hamburg after which the RAF Bomber Command directed their attacks at the capital – the Battle of Berlin. Air warfare took a cruel civilian toll but it also came with enormous risks for the thousands of bomber crews that took part in the raids. These airmen saw some of the heaviest losses in the whole war.
 
Between August 1943 and January 1944 eight British aircraft managed dramatic escapes to Sweden for emergency landings or crashes after facing down German fighters and anti-aircraft guns. Five of the planes had Canadian crew on board. As Sweden was a neutral country these airmen were interned in accordance with the Hague convention, waiting to be exchanged.
 
The Canadians ended up in Falun, Dalarna, and when winter came they realized that here they could play their favourite sport, hockey, just like in Canada. Hockey had skated into Dalarna just a few years earlier and here came a crew of Canadian hockey players as an unexpected gift from on high, literally!
 
New spectator records were set and hockey got its real breakthrough in the county. The Canadians played twenty matches and competed in the very first Dalaseries against Mora IK and Leksand’s IF. The very next year Mora advanced to the highest national league and were followed a few years later by Leksand – today Sweden's most popular hockey club.
 
So what really happened during that cold winter of war? Who were they and where did they come from? What led up to the winter of 1943–44, and what came after? It is an exciting tale, untold until now, where many twists of fate transformed the horrible theatre of war into a game played on the Dalarna ice.
 
In 2011 the Swedish Coast Guard found one of the planes, a Halifax, iin the Baltic ocean outside Falsterbo. The discovery has gotten much attention in Canada and salvaging efforts began in 2016, collecting pieces of wreckage from this unique bomber plane in order to reconstruct the historic aircraft. The salvage will resume in the summer of 2019.
 
Read an article from Canadian newspaper The Auroran 2019-06-06 about the book (image, jpg)
 
About the book in the Swedish Press' June 2020 issue (image, jpg)
 
Order the book (language: Swedish) from the Swedish publisher Idrottsförlaget 
 
Idrottsförlaget international orders
 
High resolution book cover ”De kanadensiska bombflygarna och Leksands IF”to download 1,6 MB

BOKEN OM VINTERSPELEN. Del 1. 
Från Chamonix 1924 till Calgary 1988.

Det här är den utökade och omarbetade nya upplagan av den slutsålda ”På snö och is – boken om vinterspelen” som första gången utgavs 2009 (se längre ned på denna sida). Boken om vinterspelen är nu uppdelad i två delar på sammanlagt 352 sidor och är nu helt i färg! Rikligt illustrerad med över 300 bilder.

Redan när Internationella Olympiska Kommittén (IOK) bildades i Paris 1894 bestämdes att skridsko/konståkning borde vara en av idrotterna på OS-programmet. 14 år senare, i samband med sommar-OS i London 1908, fick vinteridrott i olympiska sammanhang sin premiär. Klockan var 10.00 på förmiddagen den 28 oktober då den unga svenskan Elna Montgomery blev den allra första deltagaren i en olympisk konståkningstävling. Dagen därpå vann den legendariske konståkaren Ulrich Salchow den första svenska OS-guldmedaljen i en vinteridrott. Det land som mest av alla försökte förhindra vinter-OS i början av 1900-talet var faktiskt Sverige, och de första vinterspelen i Chamonix 1924 förklarades som officiella olympiska spel först två år senare – i efterhand alltså.

I den olympiska charterns regel 6 stadgas nu att ”de sporter som utövas på snö eller is betraktas som vintersporter”. Välkommen med på en intressant och spännande resa i den vinterolympiska historien. Från dåtid, genom nutid och till framtid.

Ladda ner högupplöst omslagsbild 1 MB

BOKEN OM VINTERSPELEN. Del 2. 
Från Albertville 1992 till Pyeongchang 2018.

Indelningen av del 1 och del 2 är enbart gjord utifrån omfånget. Men att sluta del 1 med Calgary 1988 och börja del 2 med Albertville 1992 är också lämpligt ur flera aspekter, eftersom den olympiska rörelsen och världen runt omkring upplevde något av en brytningstid. Den största politiska omvälvningen i världen vid den här tiden var förstås Berlinmurens fall. Något som även påverkade OS, när gamla nationer splittrades och nya nationer bildades. Professionella idrottsmän tilläts dessutom på 1990-talet i allt högre utsträckning delta i OS. TV-intäkterna ökade, kommersialiseringen tilltog och fler sporter och grenar kom med på det vinterolympiska programmet – de 46 grenarna i Calgary 1988 är ju i dag över 100! Allt fler städer och nationer kom också att intressera sig för att söka spelen. Medan Sverige hade ett ganska svagt 1990-tal i vinter-OS, fick Norge ett nytt uppsving tack vare spelen i Lillehammer 1994. IOK:s president var dock densamma både på 1980-talet och 1990-talet, och han skulle komma att överträffa sig själv i superlativer när han skulle betygsätta spelen vid avslutningsceremonierna. Historien har gått vidare med spektakulära spel i Vancouver 2010 och Sotji 2014.
 
Boken blickar även framåt mot såväl Pyeongchang 2018 som Peking 2022. Här finns givetvis också alla medaljörer, unika fakta, listor och rekord. Välkommen till historien om vinterspelen!
 
Recension på Idrottsforum:
”Olympiskt vinterspelspraktverk erbjuder spännande tillbakablickar.”
”Författaren Lars Ingels har gjort ett fantastiskt jobb med de bägge vinterspelsdelarna.”
Läs hela recensionen
 
Läs om böckerna i Sveriges Olympiahistoriska Förenings tidning SOF-Bulletinen nr 3 2017.
 
Här finns högupplöst bild av framsidan till Boken om vinterspelen del 1 (med Sixten Jernberg på omslaget):

Ladda ner högupplöst omslagsbild till Boken om vinterspelen del 2 (med Charlotte Kalla på omslaget): 1 MB

TRÖJORNA I TAKEN – en bok om hissade tröjor och pensionerade tröjnummer i SHL, Hockeyallsvenskan, Hockeyettan och NHL.

Att pensionera ett tröjnummer, så att inte någon annan spelare i klubben får använda numret, anses vara den största hedersbetygelsen som en ishockeyspelare kan få. Det hela började i NHL redan på 1930-talet.

När Tre Kronors och Timrås ”Lill-Strimma” Svedberg omkom i en trafikolycka 1972 slutade Timrå att använda tröjnummer 5 som han spelat i. Men det var faktiskt Percy Nilssons Malmö som på 1980-talet importerade traditionen att officiellt pensionera ett tröjnummer för en spelare som slutat. Det skedde när MIF:s Kaj Olsson fick sin gamla tröja överlämnad till sig vid en liten ceremoni på isen.

Efterhand hade man i NHL även börjat hissa upp tröjorna i arenataken och i Sverige blev Brynäs först med detta när Tord Lundströms tröja hissades 1993. Sedan dess har mer än 150 tröjor hissats i svenska ishallar och ceremonierna har blivit allt pampigare.

I ”Tröjorna i taken” publiceras för första gången kronologiskt de svenska klubbarnas tröjhissningar. Men här berättas också historierna, bakgrunderna, vad som hände, kuriosa, roliga poänger och kommentarer. Det är berättelser om lycka, glädje och framgångar – men tyvärr även om hemska olyckor och bråd död. Sammantaget är det ändå klubbarnas hyllningar till sina största spelare genom tiderna!

Vilka klubbar har hissat flest tröjor? Hur ser kriterierna ut? Hur många gånger har Peter ”Foppa” Forsbergs tröja hissats upp (och firats ned)? Vilka spelare har hyllats av mer än en klubb? Vilka tröjor har pensionerats men inte hissats? Var hissades fem tröjor samma kväll? När gick upphissningsanordningen sönder så att man fick göra om det? Och vilken klubb har hissat ett frågetecken? Läs boken och du får alla svaren på vad som egentligen döljer sig under hockeyarenornas tak!
 
”Tröjorna i taken” innehåller också utförliga spelarpresentationer över samtliga spelare som hyllats på detta sätt i de klubbar som i dag spelar i SHL och Hockeyallsvenskan. Dessutom listas alla tröjhissningar i Hockeyettan och inte minst i NHL, National Hockey League! Boken är illustrerad med över 200 fotografier.

Ladda ner bokens framsida som högupplöst bild

Recension på Idrottsforum:
”Mer än ett praktverk – välskriven och informativ ishockeyhistorik.”
”En snyggare coffee table-bok om svensk ishockey är över huvud taget svår att tänka sig! Samtidigt borgar bokens intellektuella innehåll – de välskrivna och informativa texterna samt de ingående spelar- och klubbpresentationerna – för att Tröjorna i taken är så mycket mer än bara en smakfull inredningsdetalj för landets idrottsvänner.”
Läs hela recensionen
 
Läs om boken i Tidningen Hockey nr 5 2017 300 kb

LEKSANDSHISTORIER 2. Leksandsbornas roliga historier.

”Leksandshistorier 2” innehåller – precis som den första boken ”Leksandshistorier” – hundratals roliga historier och anekdoter från Leksand med omnejd. Här finns såväl nya som gamla historier från de mest skiftande situationer och miljöer. Allt från arbete, fritid och skola – till kyrka, knätofs och ishockey. Historier med kända och okända personer, ortsbor och turister, vuxna och barn…

Köp boken direkt från mig eller hos Lundells Bok och Kontor i Leksand, Leksands Knäckebröds bageributik eller Leksands kulturhus museibutik.

För postorder, beställ boken direkt från Lundells Bok och Kontor

Läs om boken i Dalarnas Tidningar

Här finns bokens framsida som högupplöst bild

Här är några smakprov ur ”Leksandshistorier 2”:

***
Sterner hade en grisbil och for runt och sålde smågrisar. En gubbe som stod och väntade på grisbilen stoppade en hästskjuts och frågade:
– Har du sett grisbil’n?
– Täj, har du kôvvla å då äll?
    (kôvvla å = ramla av)

***
I Krökbackens skola hade man friluftsdag och barnen hade fått i uppgift att leta naturföremål, som började på bokstäverna s, k, o, l, a. En ”sten” gick bra, ”kotte” gick också bra, men o är knepigt. Man letade förgäves efter ormar och ormbunkar. En grupp Lindbergs- och Risholnsbarn sade glatt att de hittat lösningen och visade glatt en hög stenar. Fröken förstod inte riktigt och barnen förklarade en smula irriterat:
– Men sir du int’ att ä ä en op?
    (Bokstaven h är inte överdrivet använd i dessa byar, men det blev full poäng för ”hopen”.)

***
Några Insjöbor åkte med Finlandsbåten och började prata med några kvinnor som skulle till Mariehamn på Åland för att delta i en bodybuilding-tävling. De pratade om ditt och datt… En av dem från Insjön var ganska stor och vältränad så en av bodybuilding-tjejerna frågade honom:
– Jaha, håller du också på och bygger?
– Nej nej, jag bor i lägenhet jag!

***
En gång kom en överförfriskad Brynässupporter med några kamrater in i den lilla butiken HG Minilivs på Rättviksvägen. Han tog ner en deodorant och tömde sprayburken utanpå sina kläder.
– Vad i h-vete gör du, frågade butiksinnehavaren.
– Vad då? Man kan väl inte gå på hockey och lukta skit, heller?

***
Leksandsprofilen Lars ”Nubben” Andersson studerade i Stockholm 1963–65. Där spelade han ishockey för Djurgården som då hade superkända namn som Sven Tumba, ”Lill-Stöveln” Öberg, ”Tjalle” Mild, Lasse Björn och ”Rolle” Stoltz i laguppställningen.
    När ”Nubben” skulle debutera på bortaplan för DIF stod han och väntade på Stockholms Central. Han hade en fin mockajacka från Malung och finbyxor med pressveck. Då kom ”Rolle” Stoltz fram till honom och sade:
– Höörru, Nöbben, höörru. Har du inte slutat jobba än?
    Stoltz och de andra kom i fina ulstrar och hattar…

***
Någon gång efter 1800-talets mitt satt två gummor från Siljansnäs bredvid varandra i Leksands kyrka med varsin psalmbok i hand. Den ena var inte läskunnig och satt med boken upp och ned. Detta märkte den andra och fäste hennes uppmärksamhet på det. Hon urskuldade sig dock:
– Jä läs tä vänstêr, jä.

***
I uppföljaren ”Leksandshistorier 2” möter man också kändisar som: Hugo Alfvén, Konung Oscar II, Rune Lindström, Artur Hazelius, ” Spol-Jansson”, ”Abris”, Rask Kari, Lekatt Mats, Thor Modéen, Dan Söderström, Jussi Björling, Marilyn Monroe, Bäck Daniel, Louise Hoffsten, Des Moroney och Anders Zorn. För att bara nämna några…

I boken berättas bland mycket annat också om Leksands första radiostation och den märkliga historien om när det första flygplanet kom till Leksand. Läs även om vad som hände vid provkörningen av den allra första Volvobilen, som var designad av en siljansnäsare. Och varför Leksands soldater var de som var mest skräckinjagande. Dessutom förstås många roliga ishockeyhistorier. Med mera med mera. Berättelser som är vår historia men också vår framtid.

Samtliga illustrationer i boken är tecknade av Hans Jax.

Köp två böcker, en åt dig själv och en att ge bort!
(För information om den första boken, Leksandshistorier, se nedan!)

SVENSKA GULD I VINTER-OS ... och alla andra medaljörer

Sverige har vunnit 51 vinterolympiska guld om man räknar in konståkningen vid OS i London 1908 och i Antwerpen 1920. I boken ”SVENSKA GULD I VINTER-OS … och alla andra medaljörer” berättas de spännande historierna bakom samtliga 51 guld. Det handlar om självklara segrare som infriat förväntningarna men också om oväntade triumfer och dramatiska olympiaäventyr.

Det är hela 96 svenskar som har varit med och vunnit dessa 51 guld och de kan alla därmed tituleras olympiska guldmedaljörer. Läs om OS-stjärnor som Ulrich Salchow, Mora-Nisse Karlsson, Sixten Jernberg, Toini Gustafsson, Ingemar Stenmark, Thomas Wassberg, Tomas Gustafson, Gunde Svan, Pernilla Wiberg, Peter Forsberg, Anja Pärson, Charlotte Kalla, Marcus Hellner – för att bara nämna några av alla våra guldolympier… Svensk idrottshistoria när den är som allra bäst!

Förutom de 51 gulden har Sverige tagit 35 silver och 49 brons i vinter-OS. De sammanlagt 135 vintermedaljerna har erövrats av totalt 287 medaljörer, som alla presenteras i boken med olympiska kortbiografier. Dessutom en komplett uppslagsdel med de tre bästa från varje gren från samtliga vinter-OS genom tiderna – plus ett flertal intressanta rekord- och bästalistor. Rikt illustrerad.

Här är Sveriges alla 51 svenska vinter-OS-guld som du kan läsa om i boken
1908 – Ulrich Salchow, konståkning
1920 – Magda Julin-Mauroy, konståkning; Gillis Grafström, konståkning
1924 – Gillis Grafström, konståkning
1928 – Per Erik Hedlund, skidor 50 km; Gillis Grafström, konståkning
1932 – Sven Utterström, skidor 18 km
1936 – Erik Larsson, skidor 18 km; Elis Wiklund, skidor 50 km
1948 – Herrstafettlaget, skidor 4 x 10 km; Martin Lundström, skidor 18 km; Nils Karlsson, skidor 50 km; Åke Seyffarth, skridsko 10 000 m
1956 – Sixten Jernberg, skidor 50 km; Sigvard Ericsson, skridsko 10 000 m
1960 – Damstafettlaget, skidor 3 x 5 km; Sixten Jernberg, skidor 30 km; Klas Lestander, skidskytte 20 km
1964 – Herrstafettlaget, skidor 4 x 10 km; Sixten Jernberg, skidor 50 km; Jonny Nilsson, skridsko 10 000 m
1968 – Toini Gustafsson, skidor 5 km; Toini Gustafsson, skidor 10 km; Johnny Höglin, skridsko 10 000 m
1972 – Sven-Åke Lundbäck, skidor 15 km
1980 – Ingemar Stenmark, slalom; Ingemar Stenmark, storslalom; Thomas Wassberg, skidor 15 km
1984 – Tomas Gustafson, skridsko 5 000 m; Herrstafettlaget, skidor 4 x 10 km; Gunde Svan, skidor 15 km; Thomas Wassberg, skidor 50 km
1988 – Tomas Gustafson, skridsko 5 000 m; Tomas Gustafson, skridsko 10 000 m; Herrstafettlaget, skidor 4 x 10 km; Gunde Svan, skidor 50 km
1992 – Pernilla Wiberg, storslalom
1994 – Pernilla Wiberg, alpin kombination; Tre Kronor, ishockey
2006 – Anna Dahlberg/Lina Andersson, skidor sprintstafett; Damlaget, curling; Thobias Fredriksson/Björn Lind, skidor sprintstafett; Björn Lind, skidor sprint; Anna Carin Olofsson, skidskytte 12,5 km masstart; Anja Pärson, slalom; Tre Kronor, ishockey
2010 – Damlaget, curling; Björn Ferry, skidskytte 15 km jaktstart; Marcus Hellner, skidor dubbeljakt 30 km; Herrstafettlaget, skidor 4 x 10 km; Charlotte Kalla, skidor 10 km fri stil

Om boken
SOF-bulletinen, Sveriges Olympiahistorikers Förening, nr 1 2014: "Ett riktigt gyllene bokverk på drygt 190 sidor, späckad med läckra bilder i både sv/v och färg och med många intressanta artiklar ... För undertecknad är det nostalgi att läsa det här praktverket. Det påminner mycket om tidningen SE:s OS-bilagor från 50- och 60-talen där också samtliga OS-medaljörer och OS-resultat fanns med ..."

Ladda ner högupplöst bild på bokens framsida

LEKSANDSHISTORIER. Leksandsbornas roliga historier.

Leksandshistorier innehåller mer än 400 roliga historier och anekdoter från Leksand med omnejd. Här finns såväl nya som gamla historier från de mest skiftande situationer och miljöer. Allt från arbete, fritid och skola – till kyrka, knätofs och ishockey. Historier med kända och okända personer, ortsbor och turister, vuxna och barn…

Köp boken direkt från mig eller hos Lundells Bok och Kontor i Leksand, Leksands Knäckebröds bageributik eller Leksands kulturhus museibutik.

För postorder, beställ boken direkt från Lundells Bok och Kontor

Läs om boken i Dalarnas Tidningar

Boken fick kulturstipendium!

Ladda ner högupplöst bild på bokens omslag

Bakgrund
1948 utgav Himlaspelets författare Rune Lindström sin bok ”Dalahistorier”, i vilken det fanns ett flertal Leksandshistorier. Med inspiration från Runes bok tänkte vi att det måste finnas många fler Leksandshistorier, och framför allt måste det ha hänt en hel massa sedan 1948. Så vi gav oss den på att samla ihop fler historier. Vi fann Leksandshistorier om allt möjligt: Skola, kyrka, hockey, turister, himmel, helvete, rättvikare, barn, gamla, original, kändisar, glädje, sorg, fest med mera. Bokens sidor är nu ett ”penseldrag” av dem alla… Dessa Leksandshistorier, -anekdoter, -händelser, -vitsar, -repliker och -kommentarer är helt enkelt en del av vårt gemensamma kulturarv. I många fall framförs de också på Leksandsmål, och blir då än viktigare att bevara för framtiden. (Leksandsmålets stavning varierar något i bokens historier, ofta beroende på varifrån i bygden den talande kommer. Det är ju heller inget officiellt skriftspråk.) Vi har också tagit oss friheten att friskt blanda 1800-tal, 1900-tal och 2000-tal!

Några smakprov ur boken
Anders Vallgren och systern Kari var på Brändåkra i Djura socken och slog i högsommarvärmen. Anders blev törstig och bad Kari åka hem efter något läskande. Under tiden som hon var borta åkte bryggeribilen förbi så Anders stoppade den och langade av en back öl. När Kari kom tillbaka ropade hon glatt i tron att hon gjort något gott:
– Anders, kom får du hallonsaft!
    Anders, som förstås var allt annat än törstig efter några öl, svarade:
– Jâ drack int’ hallonsaft fast jâ var i de hetaste helviti!!

***
Leksands landslagsforward ”Sigge” Bröms hade bytt sin Volvo mot en Ford. Kommentar från en (rolig) värmlänning:
– Dä måste vare en bra bil mä tre brömser: Fotbröms, hannbröms och siggebröms!

***
En Almokärring tänkte åka med bussen till Alvik. Hon tog plats i bussen i ett av sätena.
– Du måst lös biljett, ä köst 25 öre tä åk ti Alvik!
– 25 öre, utbrast kärringen förskräckt. Skännt bussn dit i alla fall!?
    (skännt = ska inte)

***
– Om du befinner dig i ett mörkt rum och blir hungrig, vad bör du äta då?
– Det vet jag inte.
– En smörgås gjord på Leksandsbröd förstås.
– Varför det?
– Så att du hör när den tar slut!

***
På 1950-talet när det närmade sig en svängom på dansbanan, så laddade de flesta karlarna sig med en fickplunta som gömts i skogen, eftersom det oftast var nykterhetsdans. Margit och Henning tog sina cyklar till dansen i Klippbäcken (belägen i Tällberg). När herrskapet kommit fram till dansen så slängde Henning sin cykel i diket och gick. Margit låste sin cykel och låste därefter Hennings cykel.
    Kvällen gick och Henning och de andra karlarna var ut i skogen och tog sig en hutt mellan danserna och ju senare klockan blev desto fullare blev Henning. Så när det skulle bära av hemåt så hittade Margit sin Henning på alla fyra i diket… Varpå Margit frågade Henning:
– Let du ätt nyttjyln?
– Nyttjyln? Jä let ätt cykeln!
    (let ätt = letar efter, nyttjyln = nyckeln)

***
När Leksands IF i februari 1969 just vunnit sitt första svenska mästerskap i ishockey sade tränaren Rune Mases till sina guldlirare:
– Grabbar, nu får vi spela i Europacupen. Mallorca borta i första matchen!

***

I boken möter man också kändisar som: Rune Lindström, Kjell Löwenadler, Clas Ohlson, Christer Abris, Hugo Alfvén, ”Spol-Jansson”, Gustaf Ankarcrona, ”Nubben”, Moster Britta, Spegel-Anna, Lekatt Mats, Ollas Johan, Björn Doverskog, Thor Modéen, Vacker-Kari, Alice Babs, Johan Hedberg, Jonas Bergqvist, Drottning Viktoria, Sankte Per och Jussi Björling. Ja, bara för att nämna några…

Köp två böcker: en till dig själv och en att ge bort!

På snö och is. Boken om vinterspelen. Från Chamonix 1924 till Vancouver 2010

I boken "På snö och is, boken om vinterspelen" presenteras olympiska vinterspelens historia som den aldrig har berättats förut!

"På snö och is" finns även som talbok HÄR.

"På snö och is…" innehåller historiska pärlor och nutida fenomen. Här hittar du intressanta sammanträffanden och sensationella avslöjanden; de avgörande ögonblicken, de roligaste historierna och de bästa kommentarerna. Vet du till exempel hur det gick till när Sveriges ishockeylandslag spelade sin allra första match? Eller varför Sverige så länge var motståndare till olympiska vinterspel? Och hur kommer det sig att vi svenskar, trots sammanlagt tio ansökningar till IOK, inte har fått arrangera vinter-OS?

Genom tankeväckande kopplingar till andra världshändelser får du större förståelse för sporten i sin samtid. Du får till exempel veta hur Hitler planerade att ta över OS för all framtid. Du får också följa de revolutionerande stegen i olika idrotters utveckling genom de senaste hundra åren. Möt pionjärerna och möt stjärnorna. Här finns alla medaljörer, unika fakta, listor och rekord. Välkommen till historien om vinterspelen!

Boken fanns med i SVT:s OS-studio 2010.

Om boken
"Ambitiöst och välformulerat."

"Den är verkligen laddad med fakta men också med många roliga anekdoter."

"En intressant och spännande resa i den vinterolympiska historien. Från dåtid, genom nutid och till framtid."

Ladda ner högupplöst bild på bokens omslag

Se bild från Bokmässan i Göteborg 2009

Läs intervju i Dalarnas Tidningar

GLID Magazine/Skidsport.com 13/8 2009: "I maj gavs Sveriges nya bibel ut – i alla fall om en passionerad vinteridrottare får stå för definitionen av ordet bibel. Dalmasen Lars Ingels har samlat allt man vill och inte vill veta om vinter-OS genom tiderna."

Tidningen HOCKEY, nr 5 2009: "Till sist vill jag rekommendera en bok: 'På snö och is – boken om vinterspelen' (Sportförlaget). Det är ett praktverk signerat Lars Ingels i Leksand, där mycket handlar om hockey. Gott om fakta och statistik och fina bilder, men främst är det här en bok att LÄSA. För det är långa och många texter och de är initierade och välskrivna. Och det finns många citat från idrottare i dem."

SOF-bulletinen, Sveriges Olympiahistorikers Förening, nr 2 2009: "Det jag slogs av förutom trevlig läsning, fakta och kuriosa var det rikliga och fina bildmaterialet i boken."

BTJ, häftespos 09114250: "Verket innehåller allt man förväntar sig av en dylik skrift, en utförlig historik, miljöer, anekdoter, fakta, resultat- och rekordlistor. Texten förmedlar de oförglömliga kommentarerna, villkoren under tävlingarna, dramatiken och inte minst får författaren utövarna att leva och bli mänskliga. Materialet är åskådligt strukturerat och presenteras med inlevelse, händelserna förmedlas konkret och detaljerat utan att skildringen blir oöverskådlig. Boken är rikt illustrerad med såväl färg- som svartvita foton."

Sportmagasinet Aftonbladet, september 2009: "Det är en bra och grundlig genomgång av de olympiska vinterspelen från de första i Chamonix 1924 till dem som väntar oss i vinter i Vancouver. Fakta och statistik varvat med de stora berättelserna från varje vinter-OS."

Dalabygden, nr 22 2009: "En bok med intressanta berättelser och vackra bilder."

Hudiksvalls Tidning, 7/11 2009: "Lars Ingels mästerverk På snö och is… Det handlar om en idrottsbibel om de olympiska vinterspelen som bokstavligt talat har allt som behövs för att väcka ljuvliga minnen till liv… Varje vinterspel summeras och serveras med kompletta resultatlistor och bilder. Lägg därtill att allt presenteras på ett härligt rappt och synnerligen trevligt sätt... Den här boken är sann underhållning för en idrottssjäl och borde stå högt på mångas önskelistor inför julen."

Illustrerad vetenskap/Världens historia, nr 18 2009: "Här får vi reda på allt och lite till om vinterspelen… En bok för den sportintresserade – och för kalenderbitaren."

Dagens Arbete, nr 12 2009: "Innehåller mängder av hårdfakta, allt från antal svenska medaljer till namnet på fanbäraren vid invigningen. Dessutom referat med god känsla för detaljer, även från maktkampen om hur de olika orterna lyckades få tävlingarna. Oundgänglig för alla som är intresserade av vintersport."

Upsala Nya Tidning, 12/12 2009: "Mycket text och många siffror… Ingels har gjort en utmärkt research och är mycket detaljerad i sina beskrivningar av både tävlingar och det politiska spelet bakom."

Allt om Historia, nr 2 2010: "En fullmatad bok om de olympiska vinterspelens historia – från de ganska anonyma tävlingarna i Chamonix 1924 (då Kanadas ishockeylag slog Sverige med 22–0) till den miljonrullning som sätts i rullning när de 21:a vinterspelen avgörs i Vancouver."

Populär Historia, nr 2 2010: "Varje spel har sitt eget kapitel, där händelser, segrar och skandaler beskrivs. ...mängder av svenska bragdinsatser och klassiska idrottshändelser att frossa i..."

Göteborgs-Posten 10/2 2010: "Ambitiösa skildringar av spelet fram till spelen, en del närmast tokroliga historier och inte minst praktfulla bilder gör den här boken till något läsvärt som kan ligga framme vid tv:n under hela OS och efteråt."

Ski & Board Magazine, nr 2 2010: "Visst var detta en perfekt uppladdning inför festen i Vancouver eftersom historien alltid har en stor betydelse för vad som sker i dag och i framtiden."


Mer om innehållet
Bokens huvudtitel ”På snö och is” syftar på den olympiska charterns regel 6, där det i dag stadgas att ”de sporter som utövas på snö eller is betraktas som vintersporter”.

Läs allt om vinterspelens spännande historia inför OS i Vancouver! Här är ett axplock på innehållet i boken:

• Varför grekerna tävlade nakna…
• Hur Pierre de Coubertin resonerade när han skulle återuppväcka de olympiska spelen…
• Varför konståkning och ishockey först var med på sommar-OS…
• Varför Sverige var hårdnackade motståndare till allt vad vinter-OS hette…
• Hur det gick till när svenskarna dominerade den internationella konståkningen…
• Hur några medaljörer kunde glömmas bort efter de första vinterspelen…
• Hur fel deltagare kunde få medalj, och hur misstaget upptäcktes efter 50 år…
• Vilka instruktioner nazisterna utfärdade inför OS i Garmisch-Partenkirchen…
• Hur det gick till när Hitler hellre ville ha ett tredje rike än ett tredje OS…
• Varför det blev palaver i ishockeyn i St Moritz…
• Varför de som drack mest öl vann i bobsleigh…
• Hur det gick till när Sovjet kom med på den internationella ishockeyscenen…
• Hur några enstaka slalomliftar kunde utses till OS-värdstad…
• Hur Sixten Jernberg blev bäst i världen…
• Varför Assar Rönnlund jublade så…
• Hur Toini Gustafsson kunde vinna så mycket…
• Varför en amerikan i Vietnam sköt puckar…
• Vad som hände i början av Ingemar Stenmarks karriär…
• Hur USA slog Sovjet i ”Miracle on Ice”…
• Varför Gunde Svan blev sur i Sarajevo och varför han blev glad i Calgary…
• Varför Falun/Åre inte fick OS 1992…
• Vad som låg bakom konståkningssåpan i Lillehammer…
• Hur Tre Kronor-spelarna tänkte under straffdramatiken i OS-finalen 1994…
• Vad som hände när proffshockeyn, damhockeyn och snowboarden kom med på OS-programmet…
• Varför det var så många skandaler i Salt Lake City…
• Sveriges rekord-OS i Turin…
• Vancouver och Sotji…
  

Guldboken. Leksands IF:s SM-guld 1969, 1973, 1974, 1975

2009 fyllde Leksands IF 90 år och det var precis 40 år sedan föreningen tog sitt första SM-guld. Därför handlar denna jubileumsbok om de guldkantade åren 1969, 1973, 1974 och 1975.

Under dessa fyra säsonger spelade Leksands IF 126 serie- och slutspelsmatcher – matcher som förändrade Leksands IF, eftersom föreningen då gick från att vara bra till att bli bäst, och från att ha varit omtyckt och populär till att bli ofantligt omtyckt och jättepopulär. På dessa 126 matcher gjorde Leksands IF hela 742 mål, vilket resulterade i 94 segrar och framför allt fyra SM-guld, där sammanlagt 32 spelare kunde titulera sig ”Svensk mästare för Leksands IF”! Namn som Jax, Brus, ”Djura”, ”Mapa”, ”Mele”, Åhlberg, Söderström, Labraaten, Högosta, 2 x ”Abris” med flera med flera…

Trots att ett antal år har förflutit kommer dessa säsonger för alltid att finnas kvar som fantastiska höjdpunkter i föreningens historia. Så vad kunde då passa bättre än att göra en jubileumsbok över just de gyllene åren? Författaren har gjort en djupdykning i arkiven och grävt fram tidsandan och stämningen från den tiden. Fotograf Leif Forslund har därtill letat fram en mängdhärliga bilder ur Foto Dalmas digra arkiv.

Text och bilder har blivit till denna hyllningsbok med en hel del fakta, kuriosa och minnen.

Dalarnas Tidningars Carl-Johan Bergman skrev 22/8 2009: ”Leif Forslunds bilder i 'Guldboken. Leksands IF:s SM-guld 1969, 1973, 1974, 1975' borde k-märkas.”

Guldboken gjordes även i en extra påkostad, handinbunden förgylld bibliofilvariant med handgjord iläggskassett. Dessutom ingår samtliga 32 svenska mästares äkta handskrivna autografer på 32 extrainbundna sidor. Bibliofilen var framtagen av Sportförlaget i 199 numrerade exemplar.

Leksands stora grabbar - från Sigge till Sigge

I "Leksands stora grabbar - från Sigge till Sigge" möter du 26 av Leksands IF:s och svensk ishockeys största profiler genom tiderna. "Sigge" Bröms, Åke Lassas, Vilgot Larsson, "Nisse" Nilsson, "Totte" Bengtsson, Lars-Erik Sjöberg, Thommy Abrahamsson, Christer Abris, Mats Åhlberg, Dan Söderström, Dan Labraaten, "Peo" Brasar, Göran Högosta, Hans Jax, Ulf Weinstock, Roland Eriksson, Bengt Lundholm, Tomas Jonsson, Per-Erik Eklund, Thomas Steen, Åke Lilljebjörn, Jonas Bergqvist, "Masken" Carlsson, "Lasse" Karlsson, Peter Åslin och "Sigge" Svensson har det gemensamt att de alla har fått Svenska Ishockeyförbundets utmärkelse "Stora Grabbars Märke".

Tillsammans har de gjort 261 säsonger i Leksands IF, spelat 3.167 A-landskamper med Tre Kronor och vunnit 236 medaljer i OS, VM, EM, Canada Cup och World Cup. Elva av dem har blivit världsmästare och 13 har spelat i National Hockey League. De har alltså massvis att berätta från framgångsrika karriärer i Leksand, i Tre Kronor och som proffsspelare - karriärer som spänner över sju decennier!

Om boken
"En välskriven bok om flera decenniers svensk ishockey. Översikter och personbeskrivningar förmedlar en bra bild av föreningens engagemang, spelare och framgångar."
(Bibliotekstjänst.)

SSSS "Det blir mer än porträtt, det blir en dalamålning som tydligt visar att Leksands IF, den lilla klubben från den lilla orten, inte bara bidragit till hemortens berömmelse, utan också till Tre Kronors."
(Sportmagasinet)
Läs hela recensionen

Köp boken från Bokus